Social klyfta i Hamburg: 122 stadsdelar lider av fattigdom och brist på möjligheter!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Artikeln undersöker den sociala uppdelningen i Hamburgs distrikt, särskilt Altona-Altstadt, och de utmaningar som missgynnade grupper står inför.

Der Artikel untersucht die soziale Spaltung in Hamburgs Stadtteilen, insbesondere Altona-Altstadt, und die Herausforderungen, mit denen benachteiligte Gruppen konfrontiert sind.
Artikeln undersöker den sociala uppdelningen i Hamburgs distrikt, särskilt Altona-Altstadt, och de utmaningar som missgynnade grupper står inför.

Social klyfta i Hamburg: 122 stadsdelar lider av fattigdom och brist på möjligheter!

De senaste åren har den sociala klyftan i Hamburg fördjupats, och inte bara på pappret. Enligt en färsk rapport av T Online 122 av stadens 151 missgynnade områden finns i nio kluster, som främst finns i östra och södra Hamburg. En alarmerande statistik som illustrerar hur stor ojämlikheten är i hansestaden.

I dessa distrikt korrelerar höga offentliga ersättningar med betydande arbetslöshet. Särskilt oroande är situationen för många barn som lider av fattigdom och därför har sämre chanser att få högre utbildning. I vissa stadsdelar drabbar detta mer än hälften av befolkningen. Sådana förhållanden är inte bara socialt orättvisa, de påverkar också bildandet av framtida generationer.

Livets olika verkligheter

Risken för fattigdom är särskilt hög i Hamburg. Enligt Diakonie Hamburg risken för fattigdom var cirka 19,8 procent 2021. Unga vuxna och ensamstående föräldrar är särskilt drabbade. Särskilt bland ensamstående föräldrar steg andelen från 38,6 procent 2005 till chockerande 46,2 procent 2021. Även i hushåll med flera barn är risken för fattigdom hög med 30,6 procent, vilket gör det omöjligt för många föräldrar att göra det möjligt för sina barn att växa upp bekymmerslösa.

Detta komplexa problem är särskilt tydligt i hyresstrukturen. Medan rika Hamburgare bara spenderar 17 procent av sin inkomst på boende, måste människor i den nedre tredjedelen av sin inkomst spendera upp till 45 procent av sin inkomst. Detta leder inte bara till ständig spänning i vardagen, utan också till en känsla av utanförskap och förtvivlan.

Stabilitet eller social upplösning?

Gillar rapporten från Boeckler visar att social och ekonomisk ojämlikhet ökar i Tyskland. Med en fattigdomsgrad på 17,8 procent och en stigande Gini-koefficient är det tydligt att klyftan mellan rika och fattiga ökar. I Hamburg, där miljonärstätheten är högst i Tyskland, återspeglas detta i en median på 25 449 euro per skattebetalare 2013, medan inkomstintervallet varierar enormt mellan distrikten.

En stabil rapport är mer ett tecken på förankrade strukturer än på en positiv utveckling. En representativ undersökning visar att nästan hälften av arbetskraften är oroad över den sociala sammanhållningen. Politiska beslutsfattare uppmanas att vidta åtgärder för att motverka denna splittring och stärka den sociala sammanhållningen.

Behovet av en övergripande socialpolitisk strategi är uppenbart. Dessa skulle inte bara behöva bekämpa befintlig ojämlikhet, utan också ge ett nytt uppsving för kollektiva nyttigheter som kultur och rörlighet. Hamburg behöver en god hand för att ta sig ur denna kris och främja social sammanhållning.