Upptäck den nya lokala utställningen i Altona-museet!

Upptäck den nya lokala utställningen i Altona-museet!

Den 12 november stod Altona Museum värd för en spännande utställning med titeln "Vad betyder hemma här?" öppnade, som kommer att visas fram till den 16 mars 2026. Föreställningen ägnas åt frågan om vad hem betyder i historia och kultur. Altonamuseet, som grundades av Otto Lehmann 1901, ser sig som ett lokalhistoriskt museum och folkbildningscentrum som förmedlar nordtysk kulturhistoria. Dess grundare samlade keramik, traditionella dräkter och bondgårdar, vilket ledde till en mångsidig samling som även inkluderar historiska bondgårdsmodeller. Utställningen granskar kritiskt början till samlingens historia och presenterar föremål från områdena boende, kläder och matlagning som speglar förståelsen av hembygden i början av 1900-talet. Samtidigt förs dessa historiska utställningar i dialog med samtida fotografi och design. Som [hamburg.de rapporterar](https://www.hamburg.de/kultur/ exhibition/was-heisst-hier-heimat-1117184) kunde hemmet idag inte tolkas mer mångsidigt än det är i den här utställningen.

Utställningen tar också upp makt, tillhörighet och gemenskap. I samband med detta inrättades till och med ett ”hembibliotek”, som ska möjliggöra för besökarna att föra litterära diskussioner med begrepp som hem, hem, adoptivhem och hemlöshet. Alla kan komma med förslag på att bygga ut biblioteket för att aktivt forma diskursen. En speciell höjdpunkt är Otto Lehmanns tidigare skrivbord, som kan ses på andra våningen. Arkivmaterial kastar också kritiskt ljus över Lehmanns förståelse av museer och hans roll i nazistisk kulturpolitik, samtidigt som historiska bondgårdsmodeller presenteras.

En titt på industrialiseringen

Särskilt i början av 1900-talet kan konfrontationen med hemlandet inte skiljas från de sociala och ekonomiska omvälvningar som samhället upplevde. Från 1830-talet och framåt skedde ett omfattande järnvägsbygge i Tyskland, som kopplade samman den fragmenterade ekonomin och etablerade en självförstärkande industricykel. Enligt planet-wissen.de spelade Ruhrområdet en central roll eftersom det hade en viktig stålproducent, Krupp-företaget. Efterfrågan på konsumtionsvaror ökade dramatiskt under 1850-talet, vilket belyser periodens ekonomiska boom.

Industrialiseringen medförde både framsteg och utmaningar. Å ena sidan började städer som Berlin växa explosivt samtidigt som många människor flyttade in i industrin. Å andra sidan drabbades många av hårda arbetsförhållanden i fabriker och brist på bostäder. Trycket på den sociala infrastrukturen ökade stadigt. Enligt uppgifter från [bpb.de](https://www.bpb.de/themen/zeit-kulturgeschichte/revolution-1848-1849/517430/die-wirtschaft-mitte-des-19- Jahrhunderts/) drabbades befolkningen hårt av ekonomiska kriser i början av 1800-talet, vilket också återspeglades under 1800-talets revolutioner under 48-talet. nära kopplat till ekonomiska omständigheter, såsom missväxt och stigande livsmedelspriser. De politiska spänningarna ökade och endast länder med mindre allvarliga kriser förblev lugna.

Hemma inför förändringar

Dagens hembygdsbegrepp kan därför inte ses isolerat utan är starkt påverkat av utvecklingen i det förflutna. Det offentliga samtalet fortsätter att präglas av debatten om terminologin. Teman makt och gemenskap som utforskas i utställningen spelar också en betydande roll i det nutida samhället. Kansler Bismarcks socialpolitiska åtgärder, såsom införandet av socialförsäkringen på 1880-talet, skapade ett ramverk som fortsätter att påverka förståelsen av social trygghet och gemenskap idag. Ekonomisk historia är därför en direkt del av idén om hemland, som löper genom olika sociala faser.

I den meningen är utställningen i Altonamuseet ett imponerande exempel på hur kulturella och sociala begrepp hänger samman. Hon ber oss att inte bara tänka på det förflutna, utan också på vilken roll hemmet spelar i dagens komplexa samhälle. Detta är definitivt nyckeln till att förstå dåtid och nutid, vilket också pekar på framtiden.