Ny stadskarta: Upptäck Hamburgs judiska kultur gratis!

Ny stadskarta: Upptäck Hamburgs judiska kultur gratis!

Hamburg har en ny, tvåspråkig stadskarta som sätter det judiska livet i staden i rampljuset. Planen har titeln "Platser för judisk kultur i Hamburg" och visar det judiska livets mångfald i Neustadt på ett tilltalande sätt. Silvie Bomhard, som skapat planen, riktar sig särskilt till unga människor som söker spännande och lärorik information. Stadskartan är tillgänglig gratis för alla intresserade och kan hämtas på olika platser, inklusive Hamburgs turistinformation på centralstationen samt i Altona-museet och Hamburgs historia. Alternativt finns kartan även tillgänglig för nedladdning som PDF, vilket gör den extra lättillgänglig och gör det lättare att utforska judiska platser.

Initiativet bakom denna plan är ett samarbete mellan Hamburg Authority for Culture and Media och olika forskare. Syftet är att presentera ett brett utbud av platser i Hamburgs stadsområde som inte bara tar hänsyn till historiska utan även aktuella aspekter av det judiska livet. Planen innehåller information om många olika platser, men minnesplatser ingår bara sporadiskt. De som är intresserade kan se en mer omfattande översikt över detta via portalen "Minnesplatser i Hamburg".

Historiska och aktuella judiska platser

Definitionen av vad som exakt utgör en "judisk plats" är komplex. Planen fokuserar på användningen av dessa platser och tar hänsyn till såväl historiska bostadsområden som kulturella och sociala aspekter. De historiska bostadsområdena omfattar olika delar av staden, inklusive:

• Altona: Schutzjuden seit dem 17. Jahrhundert, Oberrabbinat ab 1671. Die Gemeinde verlor nach 1812 an Bedeutung.
• Altstadt/Neustadt: Erster Wohnort für jüdische Bevölkerung seit dem 16. Jahrhundert mit zahlreichen jüdischen Einrichtungen.
• Grindelviertel: Hauptwohngebiet ab dem 19. Jahrhundert, inklusive der zentralen Bornplatzsynagoge.

Dessutom beaktas olika kategorier, inklusive utbildning och vetenskap, minnesmärke, kultur och konst samt sociala aspekter. Planen innehåller bland annat information om judiska skolor, minnesmärken, konstplatser och religiösa institutioner.

Föränderlig minneskultur

Den nya stadskartan kommer in i ett bredare sammanhang: diskussionen om minneskulturen i Tyskland och konfrontationen med det nazistiska förflutna. De senaste åren har det blivit allt tydligare att dessa frågor behöver omförhandlas i samhället. Våren 2021 föreslog konstnärerna Moshtari Hilal och Sinthujan Varatharajah att man skulle introducera termen "människor med nazistisk bakgrund". Syftet var att identifiera medlemmar av majoritetssamhället som ättlingar till den nazistiska regimen och därigenom initiera en diskurs om tysk historia som även inkluderar migranter.

Förslaget fick stor respons på de tyska temasidorna och visar att att komma överens med tysk historia inte bara är en fråga för grupperna "ursprungstyska". Snarare blir det tydligt att alla aspekter av samhället måste tas med i diskursen för att skapa en inkluderande minneskultur som tilltalar alla människor. Detta ämne lyfts ytterligare fram av den nya stadsplanen och visar att minnet och identiteten ständigt förändras i vårt samhälle.